Samhälle & Politik

"J&auml;mf&ouml;rt med Skandiamannen och Christer Pettersson s&aring; vill jag nog p&aring;st&aring; att han &auml;r den mest troliga."<br/><em>Leif GW Persson om Christer A, i SVT:s Veckan</em><br/><br/>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Dagens Nyheter</em> <br/><br/><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>Aftonbladet</em> <br/><br/>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em> <br/><br/>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em> <br/><br/><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span> <br/><br/>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten. <br/><br/><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades. <br/><br/>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n. <br/><br/>"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em> &auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Sk&aring;nska Dagbladet</em>

<i>Ofred</i> tar avstamp i det uppmärksammade avhoppet av Wagner-soldaten Andrej Medvedev som sökte asyl i Norge i januari 2023, men vidgas till ett porträtt inte bara av en förrymd soldat med en söndertrasad uppväxt utan av en hel nation. När andra reportrar kallas hem från ett Ryssland som isolerar sig, reser Åsne Seierstad tillbaka till det land där hon studerade och senare skrev sin första artikel. <br/><br/><i>Ofred </i>är en berättelse om nationens centrum och dess periferi, om storstäderna Sankt Petersburg och Moskva och om Sibiriens glesbygd. Det är också en berättelse om oppositionella, likgiltiga och Putintrogna, om familjer som blir kvar när männen kallas in till kriget. Det är en berättelse som genom en rad öden försöker förstå vad som händer och har hänt i Ryssland under kriget mot Ukraina, i en tid då det mer än någonsin är nödvändigt att förstå vår granne i öst. <br/><br/><b>Åsne Seierstad</b> är en av Nordens främsta sakproseförfattare, känd inte minst för böcker som <i>Bokhandlaren i Kabul</i>, <i>En av oss</i> (om Breivik och massakern på Utøya) och nu senast <i>Afghanerna</i> (utgiven på svenska av Polaris 2023).<br/><br/><i>"Det är journalistik i sin bästa form"</i> DN <br/><br/><i>"En djärv skildring"</i> Göteborgs-Posten<br/><br/><i>"Rörande och drabbande"</i> Expressen <br/><br/><i>"En storartad och häpnadsväckande skildring"</i> SvD <br/><br/><i>"Stark, engagerande och unik"</i> (Betyg 5 av 5) BTJ 

I <i>Växjöliv - oförglömliga personer ur stadens historia </i>tar författarna Hasse Nilsson och Håkan Nordmark sådana människor i hand och följer deras livslinjer. Boken berättar om personer som fängslar, roar och fascinerar. <br/><br/>Ett par av människorna du får stifta bekantskap med: <br/><br/>- Växjöflickan som blev piratdrottning.<br/><br/>- Johnny Bodes Växjöbravader. <br/><br/>- John Bull och hans barn.<br/><br/>- Alaska-Pelle, från mjölnardräng till guldgrävare.<br/><br/><br/><br/>Hasse Nilsson och Håkan Nordmark följer med <i>Växjöliv </i>upp sin uppmärksammade bok <i>Gatuliv - människor och levnadsöden i Växjö. </i>

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

<br/> Protesterna mot Världshandelsorganisationens WTO konferens i Seattle 1999 är redan ett begrepp. En bräcklig allians av miljöaktivister, fackföreningsfolk och enskilda organisationer utmanade den nyliberala globaliseringens konstruktörer på deras egen hemmaplan.<br/><br/> Det hände inte av sig själv. Bakom protesterna låg år av mödosam organisering. Men det var en symbolisk vändpunkt. På gator och på seminarier skapades embryot till en internationell social rörelse till försvar för mänskliga värden.<br/><br/> Sedan dess har vi sett liknande protester ibland annat Washington, Melbourne och Prag.<br/><br/> I Proteststormen tecknas en snabb skiss av protestalliansen. Fokus tigger på USA och studien bygger till stora delar på aktivisternas egna upplevelser av proteststormen.

APM ska utläsas »antipatriarkalt manifest«. Men boken är inget manifest utan en e-post-växling mellan två kvinnor och feminister om hur ett sådant manifest skulle kunna se ut. Den ena är Maria-Pia Boëthius, författare, debattör och journalist i Stockholm. Den andra den 15 år yngre Maria Lindhgren, illustratör och formgivare<br/> i Umeå.<br/> Tillsammans ger de sig ut på en upptäcktsresa i världen och tänkandet. De kartlägger steg för steg patriarkatets globala överideologi och diskuterar ondskans och godhetens begränsningar och möjligheter. De diskuterar kvinnors delaktighet i den patriarkala ordningen i dag. De skänker varandra fullständig tankefrihet och skapar på så vis ett sällsamt och avskilt tankerum, långt bortom mediebrus och politisk korrekthet.<br/><br/> APM är en rasande uppgörelse med den konstruerade manligheten, patriarkatet och allt som därtill hör men också med kvinnlig-<br/> heten.<br/><br/> »APM är ett viktigt och intressant samtal, som jag verkligen skulle vilja delta i.«<br/> Jenny Tunedal, Aftonbladet

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år. <br/><br/>Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas.  <br/><br/><b>Om författaren  </b><br/><br/>Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen.